Vilhelmsdotter

Direktlänk till inlägg 14 april 2017

Att hata en så stor del av sig själv!

Av S. H. - 14 april 2017 13:50

Ibland hatar jag verkligen att ha AS, jag hatar mig själv för att jag inte kan ta full kontroll. Min anställning tar snart slut på SMC (svenska migrationscentret) och under en tid så har jag fått hjälp av samordningsförbundet att leta ny anställning. Dom kom med en lösning som skulle återigen vara kortsiktig, men en snabb övergång. Vilken annan människa som helst hade tagit den, ett jobb med lön är alltid bättre även om det bara är för ett år. Anställningen jag vart erbjuden var på Samhall och jag och en kollega var på ett informationsmöte och tyckte att det lät bra. Men sen började vi strula och det verkar som om den dörren är stängd.


Jag hatar att jag inte bara kan säga ja till vilket jobb som helst, men de hade för många olika arbetsområden och utan mer konkret information så kan jag inte säga ja. Och de kan inte erbjuda mig ett andra möte förrän jag är bered att säga ja. Jag förstår att Samhall är stort och har många anställda och många anställningar att gå igenom, men jag och min kollega var sagda från början att det var ett bra ställa för dom som speciell behandling.


Det står klart för mig att Samhall aldrig kommer funka för mig, jag behöver tydlig information om vad min uppgift kommer att vara på arbetsplatsen. Det räcker inte att veta att det generellt sett finns 24 arbetsområden, jag behöver konkret veta vad jag säger ja eller nej till.


Dessutom så sa jag först nej för att jag är mentalt utmattad efter en massa som hänt på kontoret och på hemmaplan. Att hoppa på något nytt som är helt okänt kommer knäcka mig och jag vill inte hamna i avgrunden igen. Det knäcker mig också att jag inte kan vara lika flexibel som andra och ta vad som erbjuds mig.


För den anledningen hatar jag att ha AS, ingen kan se på mig att min hjärna inte fungerar som hos majoriteten av människorna. Så alla förväntar sig att jag ska kunna klara allt lika enkelt som dom utan diagnos. Jag avslutar snart min första anställning, mitt första jobb, 1 års anställning och det har nästan knäckt mig för att jag försökt vara flexibel. Jag försökte jobba eftermiddag, jag tog emot en ursäkt från en kollega som inte kändes ärligt menad, jag har utsått osäkerhet under den senaste tiden. Jag tycker verkligen om min arbetsuppgift och hade kunnat jobba med det under en längre tid, det är verkligen synd att anställningarna bara är på ett år.

 

Och snart står jag alltså i arbetsmarknadens nåd, man börjar om igen efter endast ett år av någorlunda trygghet. Och inte har jag ett bra läge, jag kan endast jobba 50%, endast förmiddag och det måste vara rätt plats. Jag är definitivt i underläge, nu när arbetsmarknaden kontrolleras av arbetsgivarna.

 

 

 

#oro #ångest #AS #AspergerSyndrom #arbete #arbetsförmedlingen #hat #knäckt

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av S. H. - Onsdag 1 maj 13:00

Idag var jag iväg med min kompis J till ett ställe som heter Tivedens Nationalpark. Där vi gick en av de kortare och lättaste lederna som de kallar Mellannäsrundan, ca 1,9 km och lätt kuperad terräng. Självklart hade vi med mina hundar då det var til...

Av S. H. - 15 januari 2018 11:36

                           

Av S. H. - 9 december 2017 12:40

             

Av S. H. - 7 december 2017 21:10


     

Av S. H. - 6 december 2017 15:15

        Jag provade på att fota månen nu när vädret tillät, har varit mycket moln på himlen.   Bilden ovanför: 1/1250s F32,0 0,00EV ISO6400 250.0mm               Bilden ovanför: 1/200s F25,0 0,00EV ISO6400 250,0mm Flash ...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se